Det faktum att våra barn lär sig att göra som vi gör, och inte alltid som vi säger åt dem att göra, innebär också att de lär sig av hur väl vi föräldrar tar hand om oss själva, vårt mående och vår hälsa. Om vi enbart lever för våra barn vänder vi ryggen åt allt det som tidigare var viktigt för oss och som fick oss att må bra. Det är helt naturligt att gå in i föräldrabubblan de första åren när man fått barn men sedan behöver du börja ta tillbaka ditt liv och balansera föräldraskapet med din egentid. Det är väldigt viktigt att ditt barn får se att du inte bara kommer springande så fort hen vill något, eller att du lägger ner allt du har för händerna för att ditt barn ropar. Istället kan du bjuda in barnet i aktiviteter 
som är viktiga för dig, som kanske yoga, målning eller något annat. Förklara att mamma, eller pappa, snart ska gå iväg och träffa några vänner eller gå en promenad, men att du snart är tillbaka, full med kärlek och glädje.
Så lev med ditt barn, inte för det. Att låta barnet styra allting blir även en enorm press på barnet själv, som inte på något sätt är gammal nog att klara av att axla ett sådant ansvar. Att däremot vara lyhörd för när barnet börjar vilja göra saker själv är viktiga steg mot mer självständighet, och något ni bör uppmuntra så länge barnet är säkert.