När vi vägleder våra barn genom sina första år (och givetvis resten av livet) bör vi ibland stanna upp och ställa oss frågan hur vi ser på dem. Behandlar vi hen som väldigt liten och oförmögen; som någon som behöver färdiga svar och en färdigtrampad väg att gå på? Eller ser vi oss som medupptäckare tillsammans med våra barn, och låter dem prova på saker så länge de är säkra, ställer öppnare frågor ju äldre de blir och ser barnen som kompetenta? Det är en väldigt stor skillnad på de här två förhållningssätten, och vilka våra barn växer upp till att bli beror till sto
r del på hur vi som föräldrar behandlade dem när de var små. Vill du lära ditt barn empati och respekt måste du behandla hen med empati och respekt redan från unga år. Tänk på hur du pratar med och om andra, inte minst din partner men även andra i er närhet. Hur behandlar du dem? Vilken typ av humor har du, skrattar du på andras bekostnad? Allt sådant här spelar roll i hur ert barn kommer behandla andra när hen växer upp – man brukar säga att barnen gör som vi gör, inte vad vi säger åt dem att göra.
